Idag är det nyårsafton och lilla dockan är redan 19 dagar. Allt fungerar jätte bra och det känns jätte bra. Hon går upp i vikt jätte bra och hon äter duktigt. Jag ammar på heltid, vilket känns underbart. Att hon är så tuttig och föredrar bröstet framför flaskan är fantastiskt. Är så glad att det amningen fungerar som den gör. Men jag kompletterar med ersättning när hon vill ha ännu mer än vad jag har i brösten.
Sorgligt nog så har hon problem med magen och bvc ordinerade Sempers magdroppar. Om de inte fungerar så skulle vi prova mjölkfritt och använda mjölkfri ersättning vid behov. Och att jag själv utesluter mjölk helt pga amningen. Stackars lilla dockan, det är så hemskt och sorligt att se henne lida när magen krånglar och höra henne skrika av det. Jag önskar att jag kunde ta det ifrån henne. Outvecklade tarmar eller kolik sa bvc att det kunde vara, men att det fixar sig med tiden. Men oavsett vad det är som orsakar det så är det ändå så synd om henne. Jag vet själv hur det är att ha koliksmärtor, då det konstaterades att jag hade fått det under graviditeten. Och det är inget som jag önskar att någon får, speciellt inte mina barn!!!
I år firar Rasmus nyår tillsammans med sin pappa, det känns alldeles för tomt här hemma utan honom, men han kommer snart hem igen. Vi saknar honom jätte mycket! Och för våran del så blir det ett lugnt nyår hemma och äta räksmörgås, för att sedan kanske gå ut och kolla på när de smäller fyrverkerier vid tolvslaget. Men jag önskar mest av allt att Rasmus hade varit med oss♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
här ska ni givetvis kommentera mitt inlägg