En pigg liten krabat, som tycker om att hålla mamma vaken om nätterna med att ligga och prata och skratta. Men jag älskar honom mest av allt ändå. För visst är han gullig? Han har blivit jätte rund i ansiktet nu också. Nu påminner han om mig när jag var liten. Ska lägga upp likelsebilder inom kort, så kan ni själva få se likheten mellan mamma och barn. Att vara lik sin far varade bara i någon vecka, innan det blev att likna mamma igen. Hur kan det bli så? Borde inte en son vara övervägande lik sin pappa?
Välkomna åter!
Tack för ditt besök!
Jag hoppas du kommer tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
här ska ni givetvis kommentera mitt inlägg