saknaden

Tre timmar sen jag gick och lade mig nu.. Men jag kan inte somna.. Jag saknar Rasmus fruktansvärt mycket och jag saknar att höra hans små andetag. Jag mår inte alls bra när han inte är hemma, jag blir jätte deppig. Han åkte till sin pappa idag vid kl 16 och sen dess har jag bara blivit mer och mer deppig, blivit ledsen när jag tänker på att han inte är här och gråtit. Det är inte alls likt mig, jag förstår inte varför jag plötsligt ha blivit så känslig? Jag brukar ALDRIG gråta i vanliga fall. Men igår började det när jag skulle sova och låg och tänkte på allt mellan himmel och jord. Och nu i natt så hände det igen när jag tänkte på Rasmus. Att jag blir deppig när Rasmus åker till sin pappa har jag gjort nu de senaste gångerna, så har det gått över igen när han har kommit hem igen. Men ledsen? Jag måste ha fått något lustig hormon i kroppen som gör mig såhär känslig. Obehagligt, men skönt på samma gång. Idag(läs igår) när Rasmus hade åkt så kom Simon, sen åkte vi till City Gross och handlade mat och annat gott, innan vi åkte hem till honom. Där middagen för oss blev pasta och köttfärssås.. Idag(lördag) så kommer Simons mamma på besök för att gratulera Simon som egentligen fyller på måndag, så jag ska baka en tårta tills dess. Antingen innan de kommer hit eller när de har åkt, så ska vi åka till apoteket och köpa ett nytt test, då det förra blev så otydligt... Sen på söndag så åker jag hem för Rasmus kommer vid kl 15 och då är Simon på julbord med sin pappa och familj. Sen på måndag så kommer Simon och hämtar mig och Rasmus, för då ska vi åka hem till Simons pappa för att fira Simon på hans födelsedag med middag och tårta. Jag har fortfarande inte hunnit att köpa någon present till honom än och jag skäms jätte mycket så det får jag ta och göra på måndag när han är på jobbet. Jag vet vad jag ska köpa, så det gäller bara att ta sig in till stan.

Jag har så många tankar i huvudet just nu. Mycket som jag funderar på och undrar över.. Som min kära vän Katrine sa, ''så många frågor, men utan några svar.'' Jag håller verkligen med! Tänk om..? Ifall att..? Men om..? Och sen då..? Vem kan svara? Jag vet vad jag vill i mitt liv. Jag vet hur jag vill leva. Jag vet hur jag vill att min framtid ska vara. Jag vet någonlunda vad jag vill jobba med. Jag vet vart jag vill bo. Jag vet hur Rasmus framtid ska se ut. Jag har planerat upp allt. Men sen då, allt därimellan.. Vad händer då? Vad händer sen? Tänk om det blir annorlunda? Som sagt, många frågor utan svar och här ligger jag och skapar mig bara fler och fler obesvarade frågor, ihopp om att kunna somna snart.

Jag vet inte om ni uppfattade bilden jag la upp för ett par dagar sen, där jag undrade ifall ni kunde se samma sak som jag.. Men det är en av alla mina frågor och som mina tankar kretsar runt just nu. Därför blir det ett nytt test idag(lördag) för att vara 100% säker. För något lustigt är det nu, jag känner mig annorlunda i kroppen och jag mår konstigt. Ju mer jag tänker på det, så kommer jag alltid fram till samma sak.... Jag kände precis likadant i samma veva som jag fick reda på att jag väntade Rasmus! Men samtidigt så försöker jag att intala mig själv att jag bara inbillar mig och att det inte alls är såhär jag mår och känner just nu. Visst, jag är idag(lördag) på dag 35 i menscykeln och jag har inte fått min mens ännu. Den skulle kommit den 15:e om jag räknat rätt.. Så OM, bara OM, det nu skulle vara så....att jag är gravid, så skulle det förklara varför jag är så känslig och mår som jag gör. Liksom, illamående.. trötthet.. ömma/spända bröst.. molande värk/stramar/hugger i tjejmagen.. strålningar/värk i svanken.. överkänslig.. sura uppstötningar.. Ja, som sagt.. De mesta tyder ju på att, men jag känner mig ändå inte helt övertygad förrän jag fått det svart på vitt.

Men nu ska jag se om jag kan somna, för jag känner mig lite tröttare nu och sen tänkte jag passa på nu när illamåendet har tagit paus.. Simon sover som en stock här bredvid mig, så jag måste göra ett nytt försök för att vakna pigg samtidigt som honom och vara vaken när melodikrysset börjar klockan tio, så vi kan lösa det tillsammans, under frukosten.

Nu har jag fått ur mig lite av det som försegår inuti mitt huvud, så blir kanske lättare att somna nu.. Men först, upp och kissa igen..

Godnatt!!

JAG ÄLSKAR MIN RASMUS!

Published with Blogger-droid v2.0.2