Har varit vaken hela natten och klockat sammandragningar. Vet inte om det är värkar(?) men en del har varit väldigt obehagliga och smärtsamma. Som ni kan se på bilden så har det varit ca 3-5 minuter mellan dem. Ibland upp mot 7-10 minuter. Och några enstaka har det varit 20 minuter mellan. Men genomsnittet har ändå varit ca 5 minuter. Jag har varit osäker på om jag ska ringa och höra med barnmorskorna på förlossningen, och fråga om jag behöver oroa mig. Men jag har skjutit på det samtalet pga osäkerhet. Vill vänta lite till.. Se om de fortsätter eller om de avtar.. Men för varje sammandragning som kommer, så ökar smärtan i ryggen. Eller i ländryggen/stanken rättare sagt. Samt ökar ömheten kring höftbenen. Och kraften i varje sammandragning. De är väldigt jobbiga. Och de tar mycket av min energi... Men det kan nog också bero på att jag inte har kunnat få någon sömn i natt. Och bebisen har bökat omkring. Sparkat och boxat. Så han verkar må bra iallafall. Så just nu har jag ingen koll alls på hur han ligger. Då jag känner knuffar från alla håll och kanter! Men oftast så känns knuffarna väldigt långt ner i magen. Typ bakom bäckenbenet. Men Men... Vi får se hur det fortskrider. Ringer nog om några timmar och rådfrågar med dem på förlossningen. Som de brukar säga, "hellre att ringa en gång för mycket, än en gång för lite.." så det är väl lika bra att komma ihåg det rådet.
Nu regnar det ute. Det är så avslappnande att lyssna på. Ajjj!! Nu kom det en sammandragning till, och den är inte alls skön! Usch nej.
Jag tycker absolut att du ska ringa om du inte redan har gjort det!
SvaraRaderaDet är ju inte meningen att du ska ha onda sammandragningar/regelbundna värkar redan nu. Förmodligen vill de att du ska komma in och göra lite prover och ta ctg på dig. Jag vet två som är ungefär lika lång gångna som vi som har blivit ordinerade sängläge eftersom de annars skulle föda(!)... Som sagt, bättre att vara så den säkra sidan. Bebisen vill ju vara kvar i magen i 7 veckor till i alla fall... :-)
Hej! Tack! Jag ringde in och fick komma in för observation. De visade sig att min livmoderhals hade kortats med 1 cm. Så de sa att jag skulle ta det lugnt och vila mycket. Annars så var allting bra. Sammandragningarna avtog när vi kom till parkeringen utanför förlossningen. Men sålänge jag tar det lugnt så är det ingen större fara. Kan man öppna sig utan att man känner något? Kram
SvaraRadera