Rasmus blaskar

Idag fick Rasmus leka med vatten en stund och mormor kom på att vi kunde använda en stekpanna, jag hade en i gjutjärn och den kunde kan inte kasta ner på golvet precis, så den fick han ha, notera att vi befann oss precis intill honom hela tiden när han lekte med detta. Han tyckte det var jätte intressant och därför tyckte jag att jag även kunde dela med mig av det till er, för självklart så tog jag fram kameran när jag såg hur mycket han uppskattade att bara plaska i vattnet.

Published with Blogger-droid v1.7.4

äntligen hemkörd

Idag fick jag hem det nya tillskottet i möblemanget, alldeles nyss faktiskt. Och jag är super nöjd. Nu ska sakerna på plats och sen är det klart.

Vad tycker ni?

Den är visserligen i en lite mörkare nyans än min tv-bänk är, men de passar bra ihop. Jag har kommit på att jag gillar stora robusta möbler, furu, ek, etc. Det känns hemtrevligt.
Nu består nästan allt i furu här hemma, kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig från allra första början, men det känns bra iallafall. Nästa steg blir att vit-betsa alla furumöblerna, så blir det ljust och fint. Och köpa snygga knoppar som matchar, till både vitrinskåpet och tv-bänken.. Ikea? Ullared? Harald Nyborg? Jem & Fix? Vem tror ni skulle ha snyggast knoppar?

Published with Blogger-droid v1.7.4

Grattis Rasmus på 1 årsdagen!!!

...och grattis till mig på 1-årsdagen som mamma.

I dag så är det Ett (underbart) år, sen min älskade lille Rasmus föddes. Jag kan inte fatta (hur mycket jag än försöker) vart alla de här 365 dagarna har tagit vägen egentligen.. Det känns ju som om det var i förra veckan som han fortfarande låg (satt) i min mage. Och vips, så är han 1 år. Otäckt ju hur fort det går.. Jag saknar den tiden, som gravid, varje dag - men jag njuter av varje sekund som jag har tillsammans med Rasmus och att få vara Rasmus mamma. Det är det bästa som har hänt mig och det allra bästa jag vet. Jag har funnit min mening i livet och det är att vara Rasmus mamma!

Så i dag är det Rasmus allra första födelsedag.
Grattis mammas lille älskling på din 1-årsdag :)

oväntat, men trevligt, besök!

- Nu vet jag vem den skyldiga var!

Det var Therese, som kom på besök. Det var väldigt trevligt, en riktig överraskning! Men nu så har jag fått lärt känna henne lite bättre. Kul tycker jag. Men nu är klockan 00:08, men shit vad tiden gick fort när hon var här, det känns ju inte alls som det var i drygt 2 timmar... Mina nudlar är kalla, de var klara och upphällda i en skål precis lagom tills det knacka på dörren.. Men jag kanske kan värma upp dem igen, för jag är fortfarande hungrig. Hon frågade även om jag ville ses imorgon, så hon skulle komma upp och knacka på när hon hade vaknat och så skulle vi möjligtvis ta en runda bort till MVC. Hon skulle ringa dit och höra med dem om en tid imorgon, så vi får se. Annars så lär vi nog ses ändå, oavsett. Det verkar som att det blir en händelserik dag imorgon också, men det är skönt, för då får man tankarna på annat. Hon ska ha en bebis i november! Ska bli kul att få träffa och gosa bebis igen.

Ja just det ja... På tal om bebis! Nu är ju klockan över tolv, vilket innebär att det är ny dag - måndag och även ny vecka.. Alltså, bara en dag kvar till tisdag, tisdagen den 25 oktober 2011. Fattar ni? I morgon så blir Rasmus 1 år?! Jag kan inte fatta det riktigt..! Vart tog min lilla bebis vägen? Är det verkligen ett helt år sen Rasmus föddes? Det är kusligt så fort tiden går egentligen. Poff, så är han ingen bebis längre, utan ett småbarn. Men alltid min älskling! Jag kan fortfarande minnas tiden då han låg i min mage, jag saknar det många gånger och längtar ofta tills Rasmus ska få ett syskon. Tiden då jag var gravid, var en tid i mitt liv när jag mådde väldigt bra,sen Rasmus föddes så har jag mått ännu bättre, men det är en speciell känsla att vara gravid och jag vill uppleva den igen!

Snart vaknar Rasmus för att äta.. Då blir det även blöjbyte och så ska han få på sig en pyjamas. Han somnade så fort igårkväll att det inte blev aktuellt. Jag anser inte att jag skulle behöva väcka honom precis när han hade somnat, bara för att han skulle få på sig en pyjamas. Det går lika bra att sova i body och byxor tills han vaknar självmant istället. Så jag ska förbereda en flaska välling, blöja och pyjamasen strax. Tänkte först bara avrunda här med en sak till innan jag avslutar..

Jag fick reda på att Johan hade haft Rasmus hos sin flickvän i helgen, trots att han vet, att vi tillsammans med en handläggare på familjerätten, bestämde att han skulle ha Rasmus hemma hos min syster. Då förstår jag om Rasmus hade svårt att somna! Ny miljö, okänd miljö, det är inte lämpligt för ett barn. Då sätter man inte barnets bästa i första hand, utan sina egna och det tycker jag inte är rätt! Hans tjej kunde lika gärna, om det ändå var så viktigt, sova hos honom i mitt systers hus, eftersom hon tidigare ändå har bott hos min syster under ett par år, innan hon skaffade egen bostad. Och för det andra, så har hon inte kommit i ordning i sin lägenhet ännu, så det är ingen lämplig miljö för ett litet barn som kryper och ska resa sig mot allting. Kan inte Johan inse och förstå sånt själv? Vem är viktigast, tjejen eller sonen? Komma ner för att umgås med sin son, men måste ändå vara hos sin tjej, som han var nere hos förra helgen, när han inte hade Rasmus... Hmm, det ska jag ta med familjerätten, för någon måtta ska det ändå vara. Rasmus är viktigast, hans behov går före allting annat. Kan man inte prioritera sitt barn framför annat, så är man nog inte mogen att ha ett ansvar över ett barn, för det är inte meningen att barnet ska komma i andra hand. Vitsen med dessa umgänges tillfällena, är ju för att Johan och Rasmus ska få en bra kontakt och för att Rasmus ska lära känna sin pappa, men hur blir det om Johan ska ge sin nya tjej uppmärksamhet också? Jag tror ju knappast att han ignorerar henne och umgås med Rasmus hela dagarna.. Eller?? Hmm.. Detta oroar mig!

Skönt att ha honom hemma igen iallafall. 

I natt kan jag sova och inte ligga och vara orolig och tänka och undra över hur Rasmus mår, har det och känner.

Rasmus kommer alltid att vara min nummer ett, han är det viktigaste som finns för mig, den person som jag bryr mig mest om och som jag alltid kommer att finnas för. Jag kommer aldrig att svika honom, jag kommer aldrig att vända honom ryggen till, jag kommer alltid att prioritera Rasmus framför allting som finns. 

Han är mitt liv, mitt allt.

Rasmus är mannen i mitt liv 

- och det kommer han alltid att vara!

Nu ska jag gå och fixa allt så det är klart tills Rasmus vakna, sen ska jag också sova.

Godnatt alla läsare!

2 dagars längtan..

Kvällen blev inte riktigt som jag hade tänkt mig.. Det var ju tänkt att Simon skulle komma hit idag, men det blev ändrat i sista minuten.. Sen så var det även sagt att han skulle komma på tisdag, men så det blir onsdag som gäller istället, för han kom på att han skulle på kurs på tisdag, vilket jag totalt hade glömt att det var just denna tisdagen. Då ville han även övernatta också, vilket jag inte tackar nej till, för vem tackar nej till att slippa att sova ensam? INTE JAG IALLAFALL! Så nu är det bara att hålla tummarna, att ingenting oväntat sker

Imorgon (eller tisdag) så kommer mitt vitrinskåp, som jag har köpt. Det ser ut ungefär som något i stil med den som är på bilden. Jag är så nöjd med köpet! 275 kr för denna stora möbel och varav 150kr är för hemköring, det är inte dumt. Det gäller att slå till rätt, om man vill vinna. Eller har jag fel?
Imorgon så ska jag även följa med min vän Katrine, när hon ska närvara på besiktiningen av deras nya lägenhet. Då hennes sambo jobbar imorgon, så önskade de att jag följde med i hans ställe. Jag fick se lägenheten idag, så jag vet vad jag ska påpeka på, när det gäller brister och fel i lägenheten. Förhoppningsvis så krockar inte detta, jag vet nämligen inte när de kommer och levererar min möbel, då de sa att de skulle ringa när de var på väg typ.. Inte heller så fick jag någon tid av Katrine, om när besiktningen skulle äga rum..

Hmm... Det knackar på min dörr.... Vem kan det vara??

äntligen hemma!

Nu har Rasmus äntligen kommit hem igen! Som jag har saknat honom. Han var väldigt mammig när han kom hem. Funderar på ifall han har en ny tand på gång, för enligt Johan så hade Rasmus varit väldigt gnällig i helgen, inte haft någon aptit och haft svårt för att somna. Får hoppas att han sover bättre i natt och vill äta sen vid middagen. Jag gav honom en flaska välling på 270ml när han precis hade kommit hem, för han hade fått gröt vid kl 10:30 men inte velat äta något typ, men han drack iallafall upp vällingen, så det känns skönt att han har fått i sig något, sedan så har han även ätit ett smörgåsrån som han fick efteråt. Vid klockan 16 så är det middag, så får se hur mycket mat han vill äta då.

Idag så är jag även barnvakt åt Alicia, Kattas yngsta dotter. Det går jätte bra, hon är så glad och lekfull, hon är snäll mot Rasmus också, men jag har iofs inte lämnat dem båda ensamma någongång, så hon har inte fått möjligheten att göra något än hehe, en macka har hon fått så hon sitter snällt framför barnprogrammet och äter. Få se hur länge det är så här lugnt. Rasmus sitter och leker i sin säng just nu, men ska ta upp honom strax.

Nu sitter även gubben på tåget hem ifrån Göteborg. De har haft jätte kul sa han. Han kommer hit en runda ikväll, han är hemma vid 18-tiden, så han dyker väl upp här runt 19:00 skulle jag tro.. Jag saknar honom och är jätte nyfiken på att få höra hur de har haft det och vad de har gjort. Och jag vet att han är lika ivrig på att få berätta om deras äventyr, som jag är på att få höra om det. Blev glad när han skrev att han vill träffa mig idag, för vi sa annars i torsdags att vi skulle ses först på tisdag igen, men han saknade mig för mycket för att vänta tills dess.

Nu ska jag återgå till barnen, men ville först ge er en liten uppdatering, när barnen ändå är så lugna och snälla.

På återseende senare ikväll..

the time has run out, godnatt!

Nu går jag och lägger mig i min tomma säng.. Undra om jag lyckas sova hela natten denna gången? Det har ju ofta blivit så att jag vaknat om nätterna, när Rasmus varit hos sin pappa, och oroat mig varför Rasmus inte har väckt mig. Finns det nån lösning? Jag får helt enkelt bara lägga mig och se hur natten ter sig.. Vaknar jag eller inte, det får vi se imorgon.

Godnatt alla mina söta små älsklingsläsare!

Ändrade planer

Jag tar tillbaka det jag skrev innan, angående fotograferingen. Jag tog inga kort, då jag istället valde att sitta och mysa med Rasmus i soffan hela eftermiddagen, innan han skulle bli hämtad. Så fotograferingen få bli på söndag eller med större sannolikhet på måndag. För när Rasmus kommer hem, så vill jag inget annat än att bara krama honom i flera timmar och då existerar ingenting annat för mig, bara Rasmus.

Jag saknar Rasmus, oerhört mycket faktiskt! Jag längtar tills på söndag, då han ska komma hem igen.

Imorgon så kommer min älskade Malin ner, det ska bli riktigt jävla mysigt och trevligt. Undra vad vi ska hitta på för skoj.. Vi har pratat om att ta en krogrunda, men en riktigt mysigt hemmakväll är inte heller fel. Det ska bli kul att få träffa henne igen, detta blir första gången som vi kommer att träffas utan barn. Hennes mamma erbjöd sig att ta hennes dotter en natt, så att hon kunde komma ner till mig och stanna till söndagen. Hon behöver komma iväg, efter allting som hänt i deras liv.

Det finns en person, som jag tänker väldigt mycket på, som alltid kommer att finnas i mitt hjärta oavsett.
Du vet vem du är.. Jag kommer aldrig att glömma den tiden, synd att det fick ett sånt hastigt slut, utan att varken veta varför eller därför. Men jag vet nu och det är huvudsaken!

Jag saknar min gubbe också. Han är ju i Göteborg denna helgen, känns tomt men jag klarar mig, vi ses ju på tisdag igen. Så det är också en dag som jag längtar efter. Jag kan inte fatta det riktigt än, att det verkligen är vi två igen, på riktigt?! Men det fattar jag väl så småningom.. Varje gång vi träffas, så känns det som första gången. Jag är lika nervös inför varje gång och jag blir alltid lika glad av att se honom. Det pirras i magen liksom. Mysigt är det, men jag blir så otroligt blyyyg! Kan ni fatta det? Nä inte jag heller, haha! Jag har iallafall en nedräkning nu, för jag vill så gärna träffa honom igen.

Nu ska jag fortsätta med det jag höll på med innan jag påbörjade detta inlägget. Dricka hallonsoda och väntar på att John Blund ska komma och förföra mig till sängen. Känner verkligen hur ögonen faller ihop....

Puss o Kram

pic of the day

Rasmus sover, så jag tänkte att jag kunde passa på att lägga upp några nya bilder, då jag har överfört alla bilderna ifrån mobilen och lagt väl sorterade i mappar på datorn.

En liten uppdatering angående Rasmus:
Han har 3 tänder nu. Vänster framtand uppe och de 2 nedre framtänderna.

(SE OVAN) På detta kortet så kan man skymta de nedre tänderna.

 (SE OVAN) På detta kortet så syns han övre tand.

Bilderna är tagna i dag på morgonen. Fler bilder kommer att komma upp ikväll, för i eftermiddag så ska det fotograferas här hemma, har jag tänkt mig. Mobilen är rensad på både bilder och musik, så nu ska det finnas utrymme till många fler bilder. Hoppas att Rasmus är på humör för kameran, men det brukar aldrig vara några problem.

Strax så ska jag även börja förbereda middagen, diska och dammsuga. Allt ska vara klart innan Rasmus vaknar, så det är lika bra att jag sätter igång med det samma, istället för att sitta här hihi.

Torsdag

Gårdagen var helt fantastisk måste jag säga. Simon kom ju hit efter sitt jobb och vi åt middag, jag gjorde en kyckling curry gryta med ris, den uppskattades och det var ju roligt att höra. Min mamma var även här då, så hon lekte med Rasmus, medan jag umgicks med Simon innan han skulle iväg på hockey med grabbarna. Så det blev lite mys i soffan framför tv, sen sprang klockan iväg och han åkte till hockeyn.. Då åkte även mamma hem, så jag och Rasmus hade sällskap med henne ut och så gick vi och mötte upp Angelica, för vi skulle gå till affären en runda och ta en promenad, när vi varit där så gick vi hem, jag gav Rasmus gröt och sen la jag honom för natten. Jag hämtade även hem min dator i tisdags, så igår kunde jag koppla in den, så jag satt och fördrev tiden framför den medan jag väntade på att Simon skulle komma tillbaka efter hockeyn. Det var nämligen första natten som han skulle sova hos mig! Så otroligt mysigt, men jag tyckte så synd honom.. Han hade svårt att somna, för att han är inte van vid att sova med sällskap, så när han väl somnade så hade också klockan hunnit bli över 01:00 och han skulle upp vid klockan 06:00 för att åka till jobbet. Han var riktigt trött när klockan ringde, däremot så var jag märkligt pigg?! Jag som sällan brukar vara morgonpigg, stutsade upp ur sängen och tassade ut ur sovrummet och gjorde välling till Rasmus, då även han vaknade och verkade pigg. Att vakna vid Simons sida kändes underbart, ville helst bara ligga kvar och njuta av hans närhet, men det får jag göra en annan dag istället.. Klockan 06:20 så åkte han och då blev jag trött. Rasmus blev tröttare och tröttare, så när klockan var ungefär 08:40 så ville han sova igen, så han fick gröt och yogurt, sen la jag honom igen. Snacka om att jag också fick känslan av att vilja gå och lägga mig igen.. Men jag satte mig i soffan, kände hur tröttheten blev mer och mer märkbar, så jag ringde till mamma och pratade lite för att piggna till, satte igång kaffe och sen blev det några koppar och sen var jag vaken igen, när klockan var 9 så tog jag upp Rasmus och klädde på honom och sen gick vi ut, mamma kom och hämtade upp oss och vi åkte in till stan, för Rasmus skulle på 1-årskontroll på BVC vid klockan 09:30, vägas, mätas och få sin 1-års vaccination. Det gick jätte bra, Rasmus var jätte duktig, men väldigt ledsen av sprutorna och skrek ajajaj efter varje spruta, stackars liten älskling! Nu väger han iallafall 9804gram och är 75cm lång. Han börjar verkligen bli stor nu! Och på tisdag så fyller han 1 år?! Jag kan inte fatta vart tiden har tagit vägen.. Den har verkligen rusat iväg. Så söndagen den 30 oktober så ska vi ha kalas för honom, här hemma hos oss. Ska bli spännande. Jag funderar fortfarande på vad för sorts tårta jag ska göra.. Jag ska iallafall baka Gula Rutor, Kärleksmums och Kladdmuffins. Det uppskattas nog av alla! 

Den 29 oktober så åker vi möjligtvis till Ullared för att shoppa. Julklappar, vinterkläder och kläder till Rasmus och till mig själv, några fotoalbum och annat smått och gott. Ska även se om jag hittar något som jag känner att jag vill ge till Rasmus i födelsedagspresent, annars så vet jag exakt vad jag ska ge honom! :)

Ursäkta hoppet nu.. Efter att vi hade varit på BVC så åkte vi till Maxi och Willys, handlade lite och sen åkte vi hem. Dagen har gått väldigt sakta känns det som, när Rasmus sov på eftermiddagen så var jag verkligen rastlös, jag kände att jag hade kunnat somna stående om jag hade haft otur, så trött var jag, men ett par koppar kaffe och sen var jag igång igen. Möblerade om i vardagsrummet, gjorde utrymme till skänken som jag har köpt och som jag får hem på måndag. Ser verkligen fram emot det! Satt och googlade, för att se om jag kunde hitta en bild på hur den ser ut, men det fanns inte. Men det är en jätte stor furuskänk med vitrinskåp. Super nöjd är jag med inköpet. Mamma idiotförklarade mig nästan, hon fattade inte hur jag orkade möblera och ha mig, för hon var också lika trött som mig, så hon sa att hon skulle kolat om hon gjorde det jag gjorde, men jag fick under en kort stund överskottsenergi, sen kom tröttheten ifatt igen, såklart! Men dagen blev bra i vilket fall som helst, har hållt mig vaken och funderar väldigt starkt på att kliva upp lika tidigt imorgon också, och se om man kan få in det istället.. Rasmus väcker mig vanligtvis vid klockan 09:00 om dagarna, så det blir en liten omställning att kliva upp vid 06:00, men positiv. Blir att lägga sig tidigare också!

Nu ikväll så har jag haft trevligt besök. Katta och Tessan var här, så det blev massa prat och kaffe på det. Det är alltid lika trevligt! Katta skulle höra av sig imorgon på förmiddagen, så skulle jag och Rasmus komma bort till dem. Imorgon så ska Rasmus även träffa sin pappa, så jag kommer att vara utan honom till söndag och jag börjar redan att på ångest, för jag saknar honom så fruktansvärt mycket när han är med sin pappa, att inte få träffa Rasmus på en hel dag, att somna på kvällen utan att Rasmus ligger och snarkar i sin säng, att vakna på morgonen utan att höra Rasmus röst, det är jätte jobbigt, jag kommer ALDRIG att vänja mig. Jag älskar Rasmus så obeskrivligt mycket!!!

Rasmus sover så sött och det ska jag också göra nu, känner mig trött och även lite yr.. Märker verkligen hur hjärnan håller på och kopplar ner, dimmsyn och tappar koncentrationen emellanåt nu när jag skriver, så det är nog dags att krypa till sängen, innan jag svimmar. Men jag saknar Simon, kommer att sakna honom när jag har lagt mig. Sakna att ha honom bredvid mig och sakna att få ligga på hans arm när jag ska somna. Men förhoppningsvis så träffas vi på tisdag igen och jag längtar verkligen dit. 

Godnatt kära läsare, hoppas ni också haft en bra dag. Sov gott :)

välkommen till bloggvärlden

Har under kvällen nu hjälp min underbara vän Angelica Bäck, att komma igång med att blogga. Så nu ska jag hålla utkik efter nya inlägg varje dag, i hennes blogg. Adressen till hennes blogg är: http://angiiel-angiiel.blogspot.com/ så gör som jag, ni också, håll utkik!!

Nu ska jag krypa ner under täcket och sova, Rasmus sover sen flera timmar tillbaka och jag ska göra honom sällskap nu tänkte jag, för tröttheten blir bara mer och mer märkbar och jag vill gärna komma in till sängen INNAN jag somnar här på soffan.. Men vi hörs imorgon igen. Hoppas ni sover gott och drömmer sött!

GODNATT <3

Published with Blogger-droid v1.7.4

Pasta á la Nathalie med skinka, ost o broccoli

Dagens kvällsmat blev bandspagetti med egen gjord pastasås, efter eget påhittat recept. Den vart väldigt mäktig i konsistensen, så det krävdes inte mycket, innan jag blev mätt och belåten. Men riktigt riktigt gott var det!!

Tänkte att jag skulle dela med mig av receptet, då jag blev så otroligt nöjd med den.

NATHALIES PASTASÅS:
2,5 dl. Vispgrädde
2 dl. Creme Fraishe
100 g. Smältbar ost (riven gratängost)
100 g. Broccoli (kokad)
100 g. Rökt skinka (hackad)
Krydda med vitlökspulver, lökpulver, salt, paprikapulver, grillkrydda och svartpeppar.

GÖR SÅ HÄR:
Koka broccoli i en kastrull med lätt saltat vatten. Häll sedan av vattnet. Klipp eller hacka broccolin till små bitar och tillsätt en klick smör eller margarin. Häll i grädden och koka upp. Tillsätt sedan creme fraishe och rör om tills den har löst sig. Hacka skinkan i önskad storlek och häll i, rör sedan om. Smula sedan ner osten och rör tills den har smält. Krydda och smaka av inför varje krydda. För en extra dimension häll i ca 3 msk ketchup.
Koka pastan i saltat vatten till önskad konsistens och häll sedan av vattnet. Häll upp pastan i en skål eller tillbaka i grytan. Häll sedan pastasåsen över pastan och vänd försiktigt ihop det. Smakar extra gott med smulad fetaost och riven parmesan ovanpå.

Lycka till och smaklig måltid!!

Published with Blogger-droid v1.7.4

Tankar..

Jag har många gånger funderat på hur man verkligen vet när man älskar någon. Min storasyster sa till mig en gång, för många år sen; Känslorna man får för en person, är aldrig densamma, aldrig lika starka. För varje person som man blir kär i, så är känslorna man får starkare, än vad man kände för personen man hade tidigare. Att efter varje misslyckat förhållande, så höjer man ribban för vad man söker efter hos en person, för att finna någon som är bättre än den förra.
Att höra det gav mig tröst och styrka, jag är väldigt tacksam för att hon berättade det för mig, därför delar jag med mig av det till er.

Jag har gått igenom mycket under mitt 22åriga liv. Jag har fått höra mycket och fått mycket kritik, negativ kritik, ofta för att jag bytt kille så ofta, men jag kan ju inte rå för det, det är inte för skoj skull precis.. Jag önskar att mitt första förhållande hade hållt för evigt, men det gjorde det inte, inte mitt andra eller tredje eller.. Jag vill ju hitta någon att dela resten av mitt liv med, vara lycklig, respekterad och älskad. Ingen ska behöva vara i ett förhållande olycklig, oälskad och/eller felbehandlad. Eller tycker ni det? Att ett förhållande inte håller, ska man inte klandra någon för, det finns alltid en bra anledning till varför det tog slut. Stötta personen istället, det är jobbigt nog att veta att det inte funkade, räcker inte det? Ska man få personen att må ännu sämre då genom att klaga på personen för att den vill gå vidare?
Att vara snabb med att hitta en ny, är inte fel! Det är mänskligt. Det gör man för att man saknar kärleken, närheten, ömheten, glädjen, det går inte att leva utan det och man gör då allt för att få uppleva den igen, för kärleken får en att må bra och vara lycklig. Det finns ingen som vill vara ensam och olycklig. Alla vill vara älskade! Det finns ett ordspråk som säger; ''Kärleken varar, men föremålen växlar.'' Det stämmer. Det är elakt att klandra en person för att den vill vara älskad, man måste ju leta för att finna och man måste finna för att få veta och innan man vet så tar man en chans, en chans som avgör och som påverkar ens liv, som visar om det funkar eller inte, om man passar tillsammans eller är för olika. För en del så funkar det, men för många så funkar det dessvärre inte och gör man slut, börjar om från ruta ett igen och tar en ny chans. Man kan ju inte veta det i förväg, isåfall skulle det vara jätte enkelt och ingen skulle bli sårad. Varför störa sig på det? Det är ju synd om de personerna som inte hittar ett lycklig förhållande direkt. Men alla har ju rätt att få vara lyckliga, om så att en person ska behöva gå igenom 100 olyckliga förhållanden under en kort period, för en person som kan göra en lycklig, så är man tvungen, för att kunna hitta den rätte. Det går inte att bara sitta hemma och vänta på att den rätte ska knacka på dörren, man måste leta! För det händer aldrig (isåfall är det sällsynt).

Jag har haft många förhållanden, många har stört sig på det, men jag bryr mig inte, för jag har alltid vetat om att jag en dag kommer att finna den rätte för mig, men det har varit en lång och krokig väg, många hinder, bråk och svek, men jag gav aldrig upp hoppet. Jag nämnde innan att jag önskade att mitt första förhållande skulle hållt för evigt, nu har jag fått en ny chans, med ett oändligt antal misslyckade förhållande bakom mig, så är det precis som att allt börjat om från början igen. Mitt första förhållande, min första pojkvän.. Nu har jag fått en ny chans att få detta att hålla. Att vi gjorde slut första gången, var mitt fel, för att jag gjorde mitt livs största misstag. Jag gjorde slut, men pga rädsla, rädslan att såra honom på totalt fel grunder. Jag var 13 år och hade åkt iväg till en tjejkompis som jag var hos i 1 vecka typ. Hon hade en bror, som hade killkompisar som var väldigt förtjusta i mig, som gärna försökte tafsa på mig när de fick chanserna, men jag undvek att komma i närheten av dem för att de inte skulle kunna röra mig, men jag visste inte vad de tänkte eller tänkte göra, även om jag aldrig skulle röra dem, så kände jag att om de skulle lyckas röra mig på ett opassande sätt så skulle jag ändå få dåligt samvete och uppleva det som att jag varit otrogen mot honom. Och otrohet är det värsta man kan utsätta en person för, oavsett grunderna. Så därför valde jag att göra slut. Men när jag fick reda på hur knäckt han blev när jag gjorde slut, att han blev ledsen och sårad, gav mig ett sjukt dåligt samvete, jag hade såna skuldkänslor, jag visste inte hur jag skulle hantera dem. Men jag lärde mig väldigt fort och lovade mig själv att aldrig mer göra slut med en kille utan väldigt bra anledningar. Så varje förhållande jag ingick under alla år efter det, var jag snabb med att berätta och förklara om detta, att jag inte vågade ta risken att såra någon, så därför skulle jag aldrig göra slut, sålänge det inte fanns goda anledningar från min sida. Detta pga mina skuldskänslor från mitt misstag. Jag ångrar detta mest av allt, hade jag kunnat spola tillbaka tiden så skulle jag aldrig ha gjort slut, jag skulle försökt finna en annan lösning istället. Vi var lyckliga, vi älskade varandra, det var det bästa förhållandet man kunde önska sig. Att jag kunde vara så dum och förstöra det! Men iallafall, han, han som jag sårade, han som jag var lycklig med, han som jag älskade och som jag ville skulle vara min för evigt.. HAN är jag tillsammans med nu, han har gett mig en ny chans, han har aldrig kunnat glömma mig, alltid älskat mig och han jämförde tjejer med mig och ville hitta någon som var som mig, men det gick inte. Så nu 9 år senare, 9 år äldre.. Trots att jag sårade honom så tog han tillbaka mig. Det var mig han ville ha, det var för mig hans hjärta slog för. Så därför är jag så lycklig nu, ni kanske kan förstå det, min allra första kärlek, jag har fått en ny chans och det känns som en dröm.
Jag må ha gått igenom många förhållanden, men det var verkligen värt det, för jag lärde mig mycket av dem och jag har blivit sårad många gånger, så jag vet hur jag fick Simon att känna sig den gången då jag sårade honom, jag har fått uppleva det gång på gång, men nu får jag äntligen få vara lycklig igen, jag har lärt mig av mitt misstag, det har gjort mig till en bättre person och till en bättre flickvän. Det ska jag visa för Simon, han kommer inte att ångra att han tog tillbaka mig. Han har alltid accepterat mig för den jag är, mina brister och mina dåliga sidor. Han finns där för mig, han tröstar mig om jag är ledsen och visar mig kärlek och ömhet. Vi är ämnade för varandra, det är meningen att det ska vara vi, annars skulle vi inte ha längtat efter varandra under alla dessa åren. Det finns en anledning till att våra vägar möttes igen, att vi skulle välja att gå till samma krog, samma lördagkväll och krocka i ingången, klockan 02:31, söndagen den 11 september 2011. Jag är aldrig ute på krogen och han är aldrig på krogen här i Karlskrona, men just den kvällen gjorde vi båda ett undantag och det är vi båda tacksamma för idag. Den natten kommer alltid att sitta djupt och den kyssen han gav mig, innan han och hans killkompisar åkte hem den natten, kommer jag aldrig att glömma. Jag älskar dig Simon, då, nu och föralltid, precis som jag sa till dig för 9 år sedan!

Published with Blogger-droid v1.7.4

Störst av allt är kärleken

Alltså, jag är verkligen glad, jag har varit extremt glad i flera veckor nu, jag känner verkligen hur adrenalinet i droppen rusar och det känns underbart och ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till av all den sprallighet jag känner i kroppen. Ruset är otroligt, jag skulle kunna springa jorden runt 10 gånger känns det som, så glad är jag. Och vet ni varför? Det är för att jag har de allra bästa pojkarna som finns, i mitt liv, min son Rasmus och min fina Simon. Bara i kväll så har Simon verkligen gjort mig glad, hans söta sms skapar verkligen fjärilar i magen och myror i benen, han sa att jag var en underbar tjej, att han saknar och längtar efter att få ha mig i sin famn och att han älskar mig. Efter 9 år, så älskar han mig fortfarande?! Kan ni fatta det?! Om inte det är kärlek, så vet jag inte vad kärlek är..! Jag är den lyckligaste som någonsin har gått i ett par skor. Han var min allra första pojkvän och han lär även bli den sista också, för det känns som att detta kommer att hålla, jag är hoppfull och jag är glad. Ingen ska någonsin få förstöra mellan oss igen, det är Simon och jag, det ska förbli vi och det är bättre än vad jag någonsin vågat drömma om, han är min prins och detta är vår saga.

- Störst av allt är kärleken.

3 dagar kvar, sen får jag vara i hans famn igen. Längtar så fruktansvärt mycket och saknaden växer för varje minut som går. Kan det inte bli tisdag nu, så jag får krama om min prins!!!


Rasmus, mamma älskar dig mer än ord kan beskriva och det sägs ju att en bild säger mer än 1000 ord, men inte ens världens alla bilder kan beskriva hur otroligt mycket jag älskar dig. Du är det absolut bästa som någonsin har hänt mig. 25 oktober 2010, den allra bästa dagen i mitt liv och varje dag sen dess har du förgyllt mitt liv med kärlek, glädje, skratt och tårar. Jag kommer alltid att finnas här för dig, oavsett. Glöm aldrig det!!!!!

Published with Blogger-droid v1.7.4

urinvägsinfektion ?

Jag börjar verkligen undra faktiskt, för det har verkligen börjat att göra ont nu.. Jobbigt värre! Så på måndag så blir det att åka in till Vårdcentralen under deras 'Drop In' -tid och lämna ett prov och se om mina starka misstankar stämmer.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Biff á la Nathalie med ugnstekt potatis och gräddsås

Håller just nu på att laga mat, det blir biffar gjorda på mitt eget recept, samt potatis och min egna hemgjorda gräddsås, även den av mitt eget recept.

Jag ger er en uppdatering ikväll, med receptet.

Published with Blogger-droid v1.7.4

1 dag kvar.

Väntar på att Katrine ska komma på besök. Har sysselsatt mig idag, då gårdagen som vanligtvis är min städdag, blev uppbokad med möten och annat, men det är ingen större fara.. Men nu så är kaffet färdigt, lägenheten städad, disken är uppdiskad och delvis inplockad, Rasmus är på gång att vakna och middagen ska strax påbörjas.

Imorgon kommer min älskling på besök.

Published with Blogger-droid v1.7.4

lyrics + personligt tillägg + dagens m & t

BRYAN ADAMS - HEAVEN LYRICS

Oh thinkin' about all our younger years
There was only you and me
We were young and wild and free
Now nothing can take you away from me
We've been down that road before
But that's over now
You keep me comin' back for more
And baby you're all that I want
When you're lyin' here in my arms
I'm findin' it hard to believe
We're in heaven
And love is all that I need
And I found it there in your heart
It isn't too hard to see
We're in heaven
Oh once in your life you find someone
Who will turn your world around
Bring you up when you're feelin' down
Now nothin' can change what you mean to me
Oh there's lots that I could say
But just hold me now
'Cause our love will light the way
And Baby you're all that I want
When you're lyin' here in my arms
I'm findin' it hard to believe
We're in heaven
And love is all that I need
And I found it there in your heart
It isn't too hard to see
We're in heaven
I've been waitin' for so long
For somethin' to arrive
For love to come along
Now our dreams are comin' true
Through the good times and the bad
I'll be standin' there by you, oh!
And baby you're all that I want
When you're lyin' here in my arms
I'm findin' it hard to believe
We're in heaven
And love is all that I need
And I found it there in your heart
It isn't too hard to see
We're in heaven, heaven


(!) #/PERSONLIGT tilläggsinlägg\# (!)

Denna låten, passar så otroligt bra in på mig och Simon. Vi var tillsammans första gången när vi var 13 och 14 år gamla. Efter att jag gjorde misstaget att göra slut så tappade vi kontakten helt, men så nu efter 9 år så träffades vi igen, tog upp kontakten och behöll den. Bestämde att träffas, sen dess har vi träffats ett par gånger i veckan, insett att vi båda älskar varandra fortfarande, då vi kom fram till att vi var varandras första kärlek. Vi kysstes när vi tog farväl redan den första kvällen som vi träffades för ett par månader sen, ingen av oss reagerade, det gick automatiskt, för vi både kände att det var som om det alltid varit vi. Sen den kvällen så ville vi inget annat än att återförenas.
Nu ser vår framtid väldigt ljus ut, vi träffas så ofta som vi kan och det är lika underbart och pirrigt varje gång vi ses. Senast i dag så var han hos mig efter sitt jobb, vi åt middag och han fick med sig en matlåda till jobbet imorgon. Vi fikade med kaffe och kolamuffins, sen satte vi oss i soffan och pratade, han frågade ifall det gick bra om han kom hit på fredag igen, isåfall kunde han komma tidigare, då han hade jobbat över igår så kunde han gå tidigare på fredag om han ville, vilket jag självklart sa gick bra för min del, så var vi överrens. Sen pratade vi om allt möjligt, det var jätte mysigt och jag längtar redan till fredag. Då ska jag också bjuda på middag. Sen får vi se vad vi ska göra. Men jag är överlycklig av att jag har fått tillbaka mitt livs första kärlek!


(-) #/DAGENS måltid\# (-)

Till middagen idag, så gjorde jag en 'Ost- och Pastagratäng med Broccoli och Fetaost', som blev gudomligt god. Och på fredag så ska jag göra 'Ostfyllda biffar' (hemmagjorda) i ugnsform med en 'svampsås' gjord på stekskyn och färska champinjoner, som jag sen serverar med 'skivad potatis' (hemmagjorda chips) som rostats på en plåt i ugnen.


(!) #/DAGENS tanke\# (!)

Då jag skapar mina egna recept och lagar mat som jag själv kommit på, så funderar jag på att dela med mig av mina recept här på bloggen i en egen sida, som jag kommer att döpa till 'Nathalies Recept'. När den kommer upp vet jag inte, men ni kan alltid hålla utkik, jag kommer givetvis att berätta i ett inlägg när den är skapad och tillgänglig..



........Men nu är klockan mycket, dags att krypa till korgs och sova, ska upp tidigt imorgon och då gäller det att vara så utvilad som möjligt.

GODNATT, mina kära läsare!

Published with Blogger-droid v1.7.4

fortsättning på helgens uppdatering

Lördagskvällen blev verkligen underbar och mysig. Efter att jag slutat blogga igår, så kom en av Simons killkompisar och hans flickvän på besök, de stannade inte länge, men det var kul att få träffa dem. När de hade gått så satte vi igång en film, jag fick välja, så då valde jag 'Full Frys' med Stefan och Krister, vilket var väldigt roande, då vi båda fick både två, tre och 10 leenden och skrattade flera gånger. Jag kan aldrig tröttna på deras filmer och serier. Måste nog erkänna att de är nog bland de bästa komikerna som finns. Men iallafall, vi kollade på en hel serier, men även på tv också. Först så kollade vi på Speedway och Ishockey, vi följde matchen mellan HV71 och Växjö Lakers via en sida på nätet, där vann Växjö med 2-1 efter straffar. Samtidigt så kollade vi på matchen mellan New York Rangers och Anaheim Ducks, men tyvärr (enligt Simon) så förlorade Rangers med 1-2, men det var kul att kolla på iallafall. Sen kollade vi en stund på Star Wars: Stjärnornas krig, men när det blev paus så bytte vi kanal, så då började vi kolla på en av mina favoritfilmer, Transformers 1, som gick på Sjuan, så vi la oss på soffan och kollade på den istället, det var jätte mysigt, för Simon höll om mig hela tiden, pussade mig på kinden ibland och smekte min kind, han visade verkligen mycket kärlek under hela tiden. (Tex. stod jag och gjorde något, så kom han fram till mig och kramade om mig bakifrån och höll om mig, kysste mig på kinden och kramade mig hårt. Det var verkligen så jag kände mig omtyckt.) Efter ungefär halva filmen så orkade jag knappt hålla upp ögonen, jag sa ingenting till honom, för jag ville ligga kvar som vi gjorde för det var så mysigt, men han måste ha märkt eller sett det, för han frågade mig plötsligt 'du verkar ju jätte trött, ska vi gå och krypa till korgs istället?', så jag svarade ärligt och sa att det inte hade varit helt fel, så efter mycket om och men, så lyckades jag resa på mig och jag hasade mig iväg och borstade tänderna och tog bort sminket, han hann in i badrummet innan jag nådde dit och hann blev klar innan också, så medan jag gjorde mig klar för natten, så hade han redan lagt sig och låg och väntade på mig. Jag gick in och släckte lampan i taket, nattdukbordslampan var tänd, och så la jag mig brevid honom, sen släckte han lampan och lät mig få lägga mig på hans arm och han höll om mig. Det var så mysigt, han klappade min arm med fingrarna så jag fick rysningar, det var så härligt, trots att jag var så trött, så ville jag inte sova, jag ville vara vaken och njuta av hans närhet istället. Sen började vi prata och låg och pratade en bra stund, vi pratade om allt, det kändes väldigt bra, jag kände mig trygg och han var så omtänksam. Han berättade att han var glad att jag ville komma och att hans tyckte att det var precis som i en kärleksfilm, i o med att vi var tillsammans 2002, sen var vi ifrån varandra och träffades igen 9 år senare, alla känslorna fanns kvar och växte sig starkare för varje dag och han tyckte att det kändes jätte bra att det blev vi två igen. Jag höll med honom. Sen började vi prata om tiden då, för 9 år sen, när vi var tillsammans första gången. Han mindes allt, han sa att han mindes när vi träffades på bussen och när vi pratade, lärde känna varandra och när vi skrev lappar till varandra på bussen. Han mindes även gångerna som vi träffades, när vi var hemma hos mig och när vi var hemma hos honom. Tänk att han kom ihåg allt, vad vi gjorde och hur det var!? Han berättade om sina känslor och hur han kände och tänkte när vi träffades nu, första gången efter 9 år. Han hade ofta tänkt på mig under alla dessa åren. Jag berättade vad jag mindes och hur jag kände, vilket vi kom på att vi kände likadant och vi båda visste vad vi ville.
Det känns så otroligt bra. Jag är sä käär!
Efter massa kramar och pussar, så somnade vi.. Jag låg på hans arm hela natten och han höll om mig tills jag somnade. Det var väldigt varmt men mysigt.
När klockan var ungefär tjugo över 7 på morgonen så vaknade jag, utvilad och jätte glad. Några minuter senare så vaknade även Simon, också han var utvilad och hade sovit gott, med ett stort leende på läpparna så tittade han på mig, kysste mig och la sin arm om mig och kramade mig. Sen låg vi och höll om varandra lääänge, det var så mysigt. Plötsligt så var klockan 11 och vi bestämde oss för att kliva upp, men även det tog sin lilla tid, för ingen utav oss ville släppa varandra, men till slut så gjorde vi det ändå och klädde på oss. Han gjorde frukost till oss, bryggde kaffe, (han hade t o m köpt hem mjölk för min skull) det blev minibaguetter och yogurt, sån där Activia blåbärs yogurt, som verkligen var jätte god, det var första gången jag åt det, jag har annars bara sett reklamen om det på tv.. Det var mysigt att äta frukost med honom, det tyckte han också. Sen tog vi kaffet och gick ut och satte oss i solen på balkongen. Efter en stund så gick vi och satte oss vid tv, höll varandra i handen och kramades. Han fick mig att må så bra, han ägnade verkligen all sin tid till mig, ville hela tiden vara nära mig och det var underbart! Sen gick timmarna väldigt snabbt och plötsligt så var det bara 1 timme kvar tills mitt tåg skulle avgå och då blev jag stressad. Rusade upp från soffan och började göra mig i ordning, kollade så att jag hade laddare och allt nerpackat och bytte kläder, borstade tänderna och sminkade mig. Simon sa att han ville att jag skulle komma fler gånger och att han ville komma till mig på tisdag efter jobbet och träffa mig igen. Jag blev jätte glad, jag fick något att se fram emot. Sen begav vi oss ut, gick ner till bilen och åkte till tåget, där han släppte av mig, vi pussades och vi sa hejdå, han körde iväg och jag gick mot tåget. Jag fick syn på ett par som jag kände, så jag gick fram till dem och vi började prata. Det var kul att träffa dem igen, de hade sällskap av en tjej som var jätte härlig, hon skulle med samma tåg som mig, så vi gjorde sällskap och satt tillsammans på tåget hem, pratade hela resan och kom överrens att fortsätta att ha kontakt via facebook. När vi klivit av tåget så gick vi skilda vägar och jag gick för att möta mamma, som hämtade mig vid stationen och så åkte vi för att möta upp Johan och Rasmus, för han skulle lämna Rasmus idag. När vi gjort det så berättade mamma att vi skulle på kalas och fira min systerson som fyller 17 den 13 oktober. Så vi åkte till Dressman och köpte presenter till honom och så tog vi en runda in på Maxi där jag köpte mjölk. Sen åkte vi till stan och hämtade upp min lillasyster och sen åkte vi till kalaset. Där var Johan och vi kom på att Rasmus egentligen lika gärna hade kunnat vara kvar där, men det är ju lätt att vara efterklok, ingen utav oss tänkte på det innan. Men iallafall, där bjöds det på tårta, bullar och kaffe. Mycket gott. Sen var Rasmus så trött, så jag sa till mamma att jag ville hem så Rasmus kunde få sova, så vi åkte hemåt. Rasmus var gnällig och somnade i bilen hem. Bara en timme innan Johan lämnade honom hos mig så hade Rasmus tydligen krypit och snubblat och stått på näsan, så han hade en rejäl fläskläpp och var väldigt blek och medtagen. Jag tyckte det var konstigt, att han fått en fläskläpp av att stå på näsan, då det mer såg ut som om han hade trillat ner ifrån en soffa eller liknande, alltså från en högre höjd än sin egen knä höjd, jag menar, kan man verkligen få en sån här fläskläpp av det lilla? Helt otroligt isåfall. Men han var väldigt slö hela eftermiddagen, så jag är rädd att han slagit i huvudet också, med tanke på hur ovanligt lugn han var.. Och hur blek han var i ansiktet när Johan kom och lämnade honom.
Väl hemma så vaknade Rasmus när jag bar in honom, så jag gjorde honom i ordning för natten och sen la jag honom i sin säng med en flaska välling och han somnade på bara några minuter. Kan förstå det, med tanke på hur trött han var. Men skönt för honom, han behövde det.
Jag plockade upp varorna och packa upp de rentvättade kläderna och la de på sina platser. Bryggde kaffe och satte mig för att slappna av. Sen tog jag och färgade håret, det behövdes då jag hade fått en synlig irriterande utväxt. När jag var klar så handdukstorkade jag håret och sen la jag mig på soffan och slog på tv. Och här ligger jag nu, raklång och är jätte trött, så jag ska gå och lägga mig nu.

Som ni kanske förstått, så har jag haft en riktigt bra helg, trevlig, mysig och helt underbar. Och nu är Rasmus äntligen hemma och jag kan slappna av på riktigt. Så otroligt skönt! Jag må har haft en bra helg, barnledig, men det bästa är ändå att ha Rasmus hemma och gå umgås med honom. Det är det bästa jag vet!

Men jag avrundar väl här och säger godnatt!
På återseende, kära läsare, hoppas ni har haft en lika bra helg som jag har haft.

Published with Blogger-droid v1.7.4

new, new, new...

Ja, som ni säkert ser på bilden, så pågår just nu en liten förändring, jag färgar alltså mitt hår.. först så var det meningen att jag bara skulle färga utväxten, men jag tyckte att jag lika gärna kunde använda hela flaskan, så det blev hela håret. Så om 40 minuter så ska jag skölja ur färgen och sen får jag se resultatet.

Vad tycker ni förresten om färgvalet? :)

Published with Blogger-droid v1.7.4

lördagen är äntligen här!

Dagen började med att jag blev väckt av att mobilen ringde, det var min förvaltare som ville informera om att mina pengar hade kommit, samt att han skulle föra över 2000kronor till mig direkt, sen får jag mina pengar som vanligt den 27 varje månad härdanefter, SKÖNT! Det har varit så mycket strul med försäkringskassan nu de senaste månaderna, jag har inte fått mina pengar därifrån sen i juni, så att de kom nu, det var då verkligen på tiden.
Medan jag stod och pratade med honom, så knackade det på dörren, det var Katrine och äldsta dottern Amelia som kom på besök, så det var bara till att sätta på kaffe och sen så kom jag på att jag inte hade någon mjölk, eller jo det fanns en liten skvätt kvar, som räckte till varsin kopp åt oss, så vi gick ut och satte oss och i solen på min balkong, sen efter lite prat och så, så gick dem. Då började allvaret!
Klädde på mig, tvättade mig, stressade, sminkade mig, stressade, sminkade mig lite till, stressade, borstade tänderna, stressade, bytte kläder och sen ringde mamma och sa att hon var utanför, så det blev ÄNNU mer stress och jag som hatar att stressa började nästan känna av paniken, men det var bara att bita ihop och göra mig klar, ut genom dörren, in igen för jag kom på att jag ville ha en annan väska, leta leta leta och sen ändra mig och leta efter en annan och sen 100 år senare och  totalt sönderstressad så var jag äntligen nöjd och jag kunde gå ut genom dörren och låsa, och då ringer mamma igen (säkert för att fråga vart jag håller hus) men jag låter bli att svara, rusar ner för trappan och ut genom dörren där mamma står med bilen och väntar.
Hoppade in i bilen, vi körde till Willys för att jag skulle handla lite saker, när vi var klara där så mötte jag Katrine och hennes dotter Amelia som också var där och handlade, så vi bytte några ord och sen åkte jag och mamma vidare in till stan, där vi parkerade vid stationen. Jag gick in på stationen och hämtade mina tågbiljetter och sedan gick vi vidare bort till en korvkiosk där vi åt frukost. Sen så blev jag ännu mer stressad och vi gick till perrongen där mitt tåg redan står inne, sa hejdå till msmms och klev på tåget, då var det 6 minuter kvar tills tåget avgick men jag kände mig så nervös och stressad så det var lika bra.
Satte mig i en stol och försökte slappna av, mamma knacka på rutan och vinkade åt mig, det gjorde mig inte så värst mycket lugnare men lite bättre kändes det iallafall. Och sen avgick tåget och det kändes som myror i kroppen. Tågresan gick bra och det kändes mycket bättre efter en stund. När jag sedan var framme, då klev jag av och upptäckte till min förvåning av att det regnade.. REGNADE!? Men iallafall, jag gick av perrongen och såg Simons bil, han var ju så söt och kom och hämtade mig vid stationen. Nu är jag hemma hos honom och vi sitter och tar det lugnt.

Nu vill jag vara social och ta vara på tiden som jag har här, så jag kommer med en uppdatering imorgon.

Heejdå!




Jag tycker om dig, Simon <3

saknaden är stor

Idag åkte min lilla älskling till sin pappa, som alltid så blev det extremt tomt och ensamt. Jag hatar verkligen att vara ifrån honom, jag saknar honom så fruktansvärt mycket när han inte är hos mig, jag kan inte slappna av och njuta av egentiden, vilket många säger att jag ska göra, men det är omöjligt för mig. Kommer aldrig att lära mig, men varför ska jag göra det, min son är mitt allt, han är mitt liv och det som jag lever för. Han får mig att må bra varje dag och ger mig ett leende på läpparna så fort jag öppnar ögonen på morgonen. Jag skulle aldrig kunna njuta av att vara ifrån honom, det känns så fel när jag hör något sånt. Jag begär aldrig att få vara barnledig, för jag mår inte bra av det, jag njuter istället av varje sekund som jag får spendera med Rasmus, för då mår jag som bäst. Mamma älskar dig Rasmus, du är det bästa som har hänt mig, utan dig så har jag inget att leva för.
Längtar tills på söndag, då du kommer hem igen och jag får krama och pussa på dig igen!!

Imorgon bär det av mot Ronneby, för att spendera kvällen tillsammans med Simon, hemma hos honom. Ska bli kul att få se hur han bor. Tåget går 15:39 ifrån Karlskrona, så beräknas jag vara framme 16:02, så möter han mig vid stationen. Jag tror att det kommer att bli en trevlig kväll, det ska bli jättekul att träffa honom igen.

Men jag kommer alltid att tänka på Rasmus, han finns alltid i mina tankar, och det kommer han alltid att göra. Det går inte en sekund utan att jag tänker på honom, jag kan inte göra något utan att tänka på honom. Men det är så jag vill leva mitt liv, det var så som jag drömde om att det skulle vara den dagen som jag blev mamma, det är som det sägs, dagen du blir mamma så kommer du härdanefter att ha ditt hjärta springandes omkring utanför kroppen. Det kan jag verkligen hålla med om, för det är Rasmus hjärtslag som får mitt blod att cirkulera. Utan han, så stannar mitt hjärta. Jag kommer alltid att finnas för dig, jag lever för dig, jag kommer alltid att vaka över dig och följa vartenda steg som du tar, stötta och trösta dig när du har det jobbigt eller är ledsen och skratta med dig och glädjas åt dig när du är glad och har en bra dag.

Nu ska jag fortsätta att vara social, ha en fortsatt bra fredagskväll kära läsare.
På återseende! Godkväll.