Nathalie Henrysson

Jag har upptäckt att det ofta är väldigt svårt att få en bra bild på Rasmus när han skrattar och ler, då han alltid blir så uppspelt när han blir glad och sprattlar och har sig. Men här lyckades jag få en bild när han log och tog en paus i allt sprattel. Men han förde huvudet bakåt när jag tog kortet istället. Därav vinklen av honom. Men leendet syns iallafall och det var ju det som jag ville fånga på kort!

Jag märkte igår när jag hade lagt Rasmus i sin spjälsäng, som han faktiskt sov i för första gången en hel natt också i förgås natt, att han har en förmåga att vrida på sig i sömnen så att han till slut ligger på tvären i sängen. Men han kanske sover bättre så? En dag så kanske han vänder på sig så pass mycket att han till slut har fötterna på kudden istället haha! Men i natt ligger vi på soffan, för ingen utav sängarna dög åt Rasmus. Men det gör inget. Jag blir bara glad om han sover överhuvudtaget. Och sova bäst har han kommit fram till, att det gör man i mammas famn eller knä. Och gärna hålla i mammas hand samtidigt eller ha en hand i mammas ansikte. Men jag tycker om att ha Rasmus nära mig när jag sover, så hans sov-vanor stör inte mig ett dugg. Ett tecken på att han känner sig tryggast i min närhet, och det gör mig stolt och lycklig!! Jag älskar min son mest av allt, han är det bästa som någonsin har hänt mig och han är mitt allt. Min puls är Rasmus hjärtslag. Utan Rasmus raseras hela min Värld. Ljuset i mitt liv skulle släckas. Min glädje skulle förvandlas till en djup depression som jag aldrig skulle komma ur. Och jag skulle inte längre ha någon framtid.