ur och skur

Och där försvann ännu en dag, utan några större solchanser. Jag börjar att bli blek igen, känns det som.. Min bränna börjar att försvinna! Måste sola, måste sola. Men svårt att göra, när det regnar ute. Utomhus var jag ändå, trots att det regnade, för det är härligt när det regnar.. Några större skurar var det aldrig, mest bara små lokalskurar, så jätte blöt blev jag inte. Hoppas på att vädret kan bli lite bättre idag. Ska komma ihåg, att jag måste smörja in mig med solskyddskräm, INNAN, jag går ut i solen härdanefter. Så kanske jag har större möjlighet att bli brun istället för röd. Men röd är bättre än vit.. I dag har vi inget speciellt som står på schemat, ska gå och skriva på hyreskontraktet förstås, men inte vid någon bestämd tid.

Ja just det ja, jag glömde visst bort att berätta att jag var och lämnade ett blodprov igår, efter vi hade varit på BVC. Det ligger ju i samma hus, så jag passade på, när vi ändå var där. Hade fått en remiss, till att lämna ett blodprov, antingen på vårdcentralen, eller på sjukhusets provtagning, så det blev på vårdcentralen.. Det gick jätte bra! Jag kände ingen oro alls, inför att bli stucken, vilket jag ALLTID är i vanliga fall. Kände mig riktigt stolt faktiskt. Och är fortfarande väldigt stolt över det! Hoppas min rädsla för nålar, är borta för alltid, för det är jätte jobbigt att ha den fobien! Duktig jag är, om det kan fortsätta att fungera så bra, vid framtida provtagningar. Hon som stack mig, påpekade att jag verkade vara van, vid att lämna blodprov. Undra om hon såg det i mina armveck, sen jag blev stucken mycket under graviditeten, eller om jag verkade ovanligt lugn. Jag ville bara ha det överstökat, så jag kände att det gick snabbare om jag lät bli att tveka, utan bara la upp armarna och tittade bort, medan hon stack mig.. Sen satt jag och tittade på, när nålen satt i armen och se provröret fyllas med blod, utan att känna minsta rädsla eller oro i kroppen. Det var rätt skönt, när man kände hur blodet sögs ut, ur armen och in i röret!! Haha det låter rätt sjukt, JAG VET(!), men det är min upplevelse av denna gång och hellre känna så, än att sitta med panik och känna sig svimfärdig, som jag alltid annars har känt, bara av att tänka på nålen, innan jag ens har hunnit bli stucken.

Få se när Rasmus vaknar för att äta.. Just nu sover han iallafall och ligger och smackar med munnen i sömnen. Gulligt med de små ljuden, som kommer helt omedvetet på små barn. Ska se om jag kan få sova en stund till, fram tills Rasmus vaknar och ska äta, för att sedan vilja kliva upp. Är trött som en åsna, hela tiden, så jag sover vid varje tillfälle jag får, nästan...! Hörs senare kanske.. Håll utkik, vettja!!

Published with Blogger-droid v1.6.8