Oboy oboy :)

Jaha, ännu en natt då jag inte kan somna.. Så här sitter jag på soffan framför tv och dricker oboy och tittar på tv4fakta.. 1 liter mjölk har jag snart druckit upp.. med Oboy! Gott gott..

Idag så är det ju onsdag, och det betyder att det är 2 dagar kvar tills vi ska på tillväxtkontroll-ultraljudet. Det är även 52 dagar kvar till beräknat förlossnings datum. Hoppas att dessa dagarna går fort förbi. Har så ont i ryggen nu för tiden. Är även jätte gasig i magen, så jag fiser ofta.. Det är jätte jobbigt. Men jag härdar ut såklart! Inget är för besvärligt när det handlar om min bebis! Jag överlever ALLT för min lilla Rasmus :)

Nu ska jag bädda ner mig här i soffan, i hopp om att jag blir trött så jag kan gå och sova i sängen. Vår säng är för mjuk så ligger jag vaken i den så slutar det bara med att min kropp går sönder. Ryggen och lårbenen går av, samtidigt som mina revben blir krossade av tyngden ifrån bebisen, när jag ligger på sidan. Ligger jag på rygg så hamnar min pulsåder, som för blodet tillbaka till hjärtat, i kläm, vilket resulterar i yrsel och dåsighet och en obehaglig känsla mot halsen och huvudet. Påminner om när man blir strypt och inte får blod och syre till huvudet. Eller när man står på huvudet, och känner blodet rinna ner i huvudet, och det sticker och pulserar. De obehagliga känslorna upplever jag när jag ligger på rygg.. Det enda sättet jag kan ligga på i sängen är på mage! Ja ni hörde rätt, PÅ MAGE. Än sålänge så kan jag göra det UTAN att magen är i vägen och stör.. Skönt.. Men att ligga vaken för länge är inte skönt. Hela kroppen utom magen besvärar mig då! Så därför går jag och lägger mig först när jag tror att jag är tillräckligt trött för att lyckas att somna, så fort jag lagt mig på kudden. Annars så går det som idag. Att jag blir tvungen att kliva upp pga rastlöshet och smärta i kroppen. Soffan gör det lite enklare.. På den kan jag ligga på sidan av någon konstig anledning. Det är väl för att soffan är lite hårdare än sängen. Jag har alltid tyckt att vår säng är för mjuk för min kropp.. Och värre känns det nu när jag är gravid. Men men... Vad kan man göra egentligen? Inte mer än att bita ihop och stå ut. Det är ju inte många dagar kvar nu. Och har jag överlevt de här 33 veckorna som har gått, så överlever jag de 7 veckorna som kvarstår.