Det blev ett sent inlägg också..

Idag har jag mått hur underbart som helst. Tröttheten har självklart gjort sig bemärkt, vilket har resulterat i att jag har smitit in i sängen och blundat några gånger under dagen, men det har inte gjort något. Rasmus har haft mormor här idag, så han har lekt och haft det hur bra som helst, jätte glad och nöjd.

Daniel och jag var ute och tog en promenad bort till affären också, där vi handlade hem lite pölse wienerkorv (inte den röda) med bröd, som vi smaskade i oss under kvällen. Jätte gott! Och så blev det wienerbröd som efterrätt. Det var inte heller fel. Men väldigt sött, vilket jag inte är så förtjust i dock. Men men...

Just nu sitter jag här vid datorn och försöker gå ner i varv lite, är så rastlös att jag inte har ro till att sova. Men snart så... Känner av smärta i skulderbladen och i svanken just nu, vilket inte är det bekvämaste. Så det blir att lägga sig i sängen strax, för att få sträcka ut sig. Huvudvärken börjar också komma krypandes.. Men det kan jag leva med, det är som vilken dag som helst.

Jag har idag och igår blivit påmind om hur svullen magen blir om kvällarna. Det är helt otroligt, men inte kul. Jobbigt när magen svullnar så, obehagligt när det spänner i magen, eller blir som ett tryck inifrån. Men det vänjer jag mig nog vid så småningom. Bara att det kom så plötsligt och jag har inte känt såhär sen jag var gravid med Rasmus, omkring samma graviditetsvecka. Men det hör till och det har sin charm iallafall. Tycker det är vid såna här tillfällen som bloggen är extra bra att ha, för jag kan skriva ner symtom och känslor, som kan vara bra att ha i framtiden, när man vill titta tillbaka och se hur det kändes i början av graviditeten. Självklart ska jag skriva under hela, så varje del av graviditeten finns nedskrivet. Men ni förstår nog hur jag menar. Jag tycker att det är jätte kul att kunna gå tillbaka och läsa om graviditeten med Rasmus. Och jag har märkt att det är mycket som är sig likt än sålänge.. Men, jag har dock en känsla av att det denna gången blir en flicka, men det återstår ju att se vid ultraljudet i v.18-20 (om det vill synas) eller vid födseln om inte annat. Men vad det än blir för en liten krabat, så är h*n mer än välkommen! Jag känner mig dock som en pojkmamma, så en pojke hade varit det smidigaste. Även av den anledningen att jag bara har pojkkläder, förutom enstaka plagg till flicka. Men en flicka hade varit jätte mysigt att få, att kunna klä i klänningar till julafton och kalas. Så det kommer bli väldigt spännande att se vad det är för liten krabat som gömmer sig där inne.. Och det får vi förr eller senare veta.

Men nu ska jag lägga mig.. Skulderbladen/axlarna tar kål på mig just nu. Godnatt!